Mer information
Svenska Dräkten – Från Hovdräkt Till Folkdräkt
Göteborg
Redbergsskolan, Sal 18söndag, 1 februari 2015 kl:15:00
Föreläsning.
Genom ett hemligt initiativ år 1773 av kung Gustav III i Patriotiska sällskapet återaktualiserades ett förslag som ställts genom en motion i adel och ridderskapets vid riksdagen redan år 1734 men då avslagit. Frågan gällde införande av en svensk nationell dräkt, avsedd för adel och borgerskapet.
Frihetstidens lurendrejeri med priser, adels och de förmögnas överdådighet och dyra klädesimport, och det kostsamma ständigt växlande modet hade skapat ekonomiska problem för delar av adeln och borgerskapet, som hotade att negativt påverka andra delar av samhället varför man såg en anledning till att försöka stävja detta.
Bärandet av dräkten blev aldrig påbjuden, men från år 1778 uppmanades adeln och borgerskapet att bära den. För både män och kvinnor togs det fram modeller för olika tillfällen, men prästerna och allmogen undantogs. . Dräkten var i allmänt bruk under Gustav III:s regeringsår och det första decenniet under Gustav IV Adolfs, men kom därefter att till stor del gå ur bruk. Under 1800-talet kom den främst att användas som en slag folkdräkt för borgerskapet, och vardagsdräkten för damer används fortfarande vid högtidliga tillfällen som hovdräkt för kvinnor.
Föreläsare: Carl T. Ek, M.A., T.K.
Tid: Söndagen den 1 februari 2015, kl. 15:00
Plats: Redbergsskolan, Örnsgatan 6, Göteborg. Sal 18
Inträde: 50 kr (vilket inkluderar kaffe och kaka efter föreläsningen)
www.kulturhistoriskasamfundet.nu
Arrangeras av Kulturhistoriska samfundet, med stöd av Studieförbundet Vuxenskolan.
Genom ett hemligt initiativ år 1773 av kung Gustav III i Patriotiska sällskapet återaktualiserades ett förslag som ställts genom en motion i adel och ridderskapets vid riksdagen redan år 1734 men då avslagit. Frågan gällde införande av en svensk nationell dräkt, avsedd för adel och borgerskapet.
Frihetstidens lurendrejeri med priser, adels och de förmögnas överdådighet och dyra klädesimport, och det kostsamma ständigt växlande modet hade skapat ekonomiska problem för delar av adeln och borgerskapet, som hotade att negativt påverka andra delar av samhället varför man såg en anledning till att försöka stävja detta.
Bärandet av dräkten blev aldrig påbjuden, men från år 1778 uppmanades adeln och borgerskapet att bära den. För både män och kvinnor togs det fram modeller för olika tillfällen, men prästerna och allmogen undantogs. . Dräkten var i allmänt bruk under Gustav III:s regeringsår och det första decenniet under Gustav IV Adolfs, men kom därefter att till stor del gå ur bruk. Under 1800-talet kom den främst att användas som en slag folkdräkt för borgerskapet, och vardagsdräkten för damer används fortfarande vid högtidliga tillfällen som hovdräkt för kvinnor.
Föreläsare: Carl T. Ek, M.A., T.K.
Tid: Söndagen den 1 februari 2015, kl. 15:00
Plats: Redbergsskolan, Örnsgatan 6, Göteborg. Sal 18
Inträde: 50 kr (vilket inkluderar kaffe och kaka efter föreläsningen)
www.kulturhistoriskasamfundet.nu
Arrangeras av Kulturhistoriska samfundet, med stöd av Studieförbundet Vuxenskolan.
Datum / Tid
söndag, 1 februari 2015 kl: 15:00Plats
Göteborg, Redbergsskolan, Sal 18Karta (Google)
Typ
ÖvrigtKostnad
50
